Laxfiskaren

Laxfiskaren

Om den här sidan!

Laxfiskaren berättar fiskehistorier och ibland finns det sanning bakom dem.

laxen@laxfiskaren.se

Resan till England med flugfiske på dagordningen.

ResedagbokSkapad av Kenneth sön, december 26, 2010 23:03:26

Resans mål var denna gång att få en veckas rekreation samt inköp av en del flugfiskematerial och besök på mässan BFFI British Fly Fair International – alltså inget direkt fiske denna gång.

Som vanligt i en resa så har min planering varit i gång en längre tid – är det inte flyg som skall beställas så är det hyrbil och hotell. - Till detta kommer själva sportfiskebutikerna som skall besökas samt vad vi i övrigt önskar se på vår vecka. Jag måste vid var resa genomgå denna planering och jag måste tillstå att planeringen är riktigt trevlig del av resan. Ibland är faktiskt resans planering trevligare än själva resmålet.

Allt nog i väg kom vi och den 26 oktober på kvällen stod vi så på Gatwick flygplats där vår hyrbil väntade – målet denna dag var att köra förbi London på kvällen för att slippa den kraftiga trafiken kommande morgon. Det här med att slippa trafik kunde vi glömma - även om vi kom körande på motorvägen utanför London kl 22 på kvällen var det som om det vore rusningstrafik på E6 här i Svedala. Fy attan vilken trafik som förekommer på de engelska tre filiga motorvägarna även på kvällen - här gäller det att ta det lugnt och vara uppmärksam på alla fart idioter.

Att man i England kör på fel sida av vägen kan jag förstå men varför skall man sitta på höger sida i bilen och växla med vänster hand är för mig en gåta. Detta att köra vänstertrafik är ett spöke som alltid skrämmer mig inför var resa till England – även om det alltid visar sig vara enkelt och fungera bättre än jag förväntar mig. Detta med att köra på vänster sida i England har även blivit enklare i dag efter det att jag har skaffat mig en bra GPS som jag tar med mig på var resa. – Denna fantastiska pryl byter nämligen färdbeskrivning från att tidigare har sagt ”ta andra avfarten höger i kommande rondell” här i Sverige till att i England ” ta andra avfarten vänster i nästa rondell”. Hurra för en bra GPS när man är på semester i England.

Efter en natt på ett billigt hotell bar det så dagen därpå i väg upp genom England där dagens mål var ett besök på John Norris i Penrith och Mac Hardys i Carlisle. John Norris var som vanligt en spännande butik att besöka. Massor av prylar och här blev dagens inköp ett antal fluglinor och en otroligt vacker bok om laxflugor ”The Complete Illustrated Derectory of Salmon Flies” som jag inte kunde motstå att inköpa för 35 pund – i minna ögon ett riktigt fynd. Alltså ett antal pund fattigare gick således resan vidare till Mac Hardy – men hu vilken tråkig butik detta var. Jag har varit på Mac Hardy tidigare men aldrig upplevt att butiken luktade mögel i den omfattning som nu – i denna mängd att jag och frugan snabbt flydde utan något inköp.

Näst dags resande var målet att vara turist i Skottland – alltså att köra på de riktigt små vägarna för att insupa den atmosfären som endast Skottland kan visa med deras fjäll och dalar. Skottland är ett vackert land med otroligt trevliga människor vilka utstråla en fantastisk givmildhet och lugn – en plats som jag i ett antal år i följd besökt vart år - ibland för att fiska men oftast som nu enbart för att semestra i.

Naturligtvis passade vi på när vi ändå var i området att se river Tweed och besöka Kelso för att här insupa laxfiskets kultur. River Tweed har ett exklusivt och kostsamt fiske som är vida känd ” Junction Pool. Denna sträcka är förmodligen den dyraste i hela öriket - här kosta en dags fiske många sköna tusenlappar i pund räknat. En pengar storlek jag enbart kan drömma om och om jag ändå hade dessa vet i attan om jag skulle vara beredd att lägga dessa pund enbart för att fiska en dag här- jag hade nog tänka mig för ett par gånger innan och jag tror att det vore trevligare att använda dessa pengar till fiske på mer exklusiva fiskevatten och platser.

Hur som have med detta om fisket i river Tweed ett annat av de många mål för denna dag var besök på sportfiskebutiken ”Tweedsid Tackel” – en butik som det är ett måste att besöka och som har ett rykte att kunna veta allt om laxfisket i Tweed. Hu vilken trevlig butik och personal som uppvisade en kunskap om laxfisket utöver det vanliga. Naturligtvis blev detta besöks resultat att några pund bytte ägare.

Kelso är som de flesta Skottländska städer vacker, trevlig med väl bevarande stenhus – men förutom detta känner man tidens vingslag framförallt om laxfisket när man vistas i denna stad. Mitt för Hendersyd på södra sidan på Sproutston levde den berömda laxflugbindaren James Wright. Han är pappa till Silver Gray, Durham Rangers, Silver Docktor. De flesta av dessa flugor komponerade han i mitten på föra århundradet. James Wright har komponerat många laxflugor däribland Greenwell Glory som blev tillägnat prästen William Greenwell. Med andra ord har jag mycket att tacka James Wright för – då många av de laxar jag fångade på sextio och sjutio talet i Ätran fångades på dessa flugor.

Ett annat mål denna dag var att åka till Hardy i Alnwick i Norra England – ja det är det berömda Hardy med de fantastiska fiskeprylarna jag menar - jag har nämligen många spön, rullar, drag från Hardy på min vägg och i förgående vinter fick jag tag i ett till men som det visade sig har en holk som är trasig och som jag hoppades att de kunde hjälpa mig med att fixa.

Epoken Hardy startade 1872 när bröderna William och John i sin vapen och fiskeredskapsbutik började tillverka palanconababu spö för både lax och öringfiske. Med modeller som The Marvel, The CC var Hardy som sportfiskeprodukt känd över hela världen. För er som tänker besöka Hardy är rådet att passa på att se deras utställning över Hardys produkter genom åren – en bra och trevlig utställning som ger många glada miner.

Inte fan kunde Hardy fixa mitt spö.

Efter en hjärtligt mottagande på Hardy svängde deras gästfrihet på ett märkligt och oroande sätt när de upptäckte att de inte kunde hjälpa mig med att fixa en ny holk till mitt spö. Ok de erbjöd sig att låta tillverka en kopia till det fantastiska priset av 400 pund plus frakt och arbete med montaget – alltså över 5 000 Svenska kronor. Nu är jag tokig men inte fan lägger jag ner över 5 000 svenska kronor på ett spö som enbart kommer att hänga på min vägg i villan och till på köpet inte kommer att ha en original holk utan en som möjligen ser lika dan ut men till ett fantastiskt pris på över 5 000 kr - men ända.

Betänk vidare att jag har bemödat mig med att frakta detta spö som enbart för att Hardy skullae hjälpa mig med denna holk i ett special bagage på flyget till England till en extra kostnader - ett spö fanskap som var ett stort besvär överallt där jag kom – problem på flyget, problem i bilen problem på hotellen - enbart för att mötas att detta besked och deras som det visade sig otroligt dåliga service och bemötande - och fanskapet skall med hem som specialbagage. I bland var det inte utan att jag drömde att fanskapet skulle försvinna på flygplatser så att jag genom försäkringsbolaget skulle få ekonomisk ersättning för allt det besvär jag hade med detta spö. Spö fanskapet är nu hemma och skall fixas av en god vän i vinter – men inte till en kostnad av över 4000 svenska kronor. När allt är klart med holken kommer det säkert att pryda sin plats på min vägg i villan bland alla andra vackra spö och rullar från Hardy.

Det här med Hardys gästfrihet var en märklig upplevelse - från att ena stunden nästan känna sig som en ”Vipp kund” till att direkt efter att de upptäckte att de inte kunde fixa problemet med holken helt förpassa mig och frugan till gardroben. Expediterna vände på klacken och önskade inte ens prata med oss längre även när vi omtalade att vi var intresserade av ett nyare spön eller rulla.

Hu vilken dålig still från ett företag som Hardy och som jag och många med mig har förknippat med laxfiske och god service.

Alltnog resan gick vidare med ett besök på Alnwick Castle – alltså den plats där man spelar in en del av Harry Potter filmerna. Ett skall man ha klart för sig och det är att i Skottland kan man slå mynt av gamla fästningar och slott – exakt så är det här på Alnwick Castle. På detta slott finns mycket av skottlands historia att se och man blir förvånad över den lyx en del lever i här i Norra England medan andra lever i otrolig fattigdom. På slottet som är öppet för besökanden kan man se de rikedomar dessa människor hade. Men som vanligt är det i dag att slå mynt av allt så det här med Harry Potter filmerna dominera det som besökarna får till livs.

Dagen slutmål var Whitby med övernattning Raven Hall Hotel – ett som det skulle visa sig vackert och trevligt hotell som låg ett stenkast från havet på de höga karga klipporna.

Nästa dags mål är att köra söder ut för att komma till Stoke On Trent men innan dess passade vi på att besöka fiskebyn Whitby. Whitby överraskade oss till de positiva – en trevlig liten fiskeby med spännande gator och butiker – alltså en plats som vi kommer att besöka fler gånger framöver.

Efter detta besök ställde jag således in GPS: en på Stoke On Trent där vi skall övernatta två nätter då vi planera att på lördag och söndag besöka fiskemässan ”BFFI British Fly Fair International”. Även denna resa innehåll en trevlig överraskning då vi plötsligt kom in i Peak District Nationalpark På vår väg till dagens slutmål. Att köra på dessa små vägar i Nationalparken på senhösten var en härlig upplevelse som inte blev sämre av att plötsligt så kom vi till en liten by vid namn Buxton som låg i en djup dalgången mellan de gröna höjderna runt om. Naturligtvis blev det ett kort stopp även i Buxton – allt för kort i mitt tycke men dagen gick mot kväll och som valigt i England blir det mörkt fort.Efter att vi beslutat oss för att återkomma till denna vackra plats och som det visar sig innerhålla ett bra fiske efter öring och harr - bar det så åter i väg mot dagens slutmål – Stoke On Trent.

Helgen var vikt för British Flyfair vid Stoke on Trent. Mitt besök på mässan var lyckad då alla de förväntningar jag hade inför resan uppfylldes med råge. Naturligtvis var det kö på lördagsmorgonen till att komma in på mässan och då det jag var lätt klädd och det samtidigt var en kylig morgon var det en lång väntan på att de skulle öppna. Naturligtvis passade frugan på att dela ut en råsop – hon frågade stillsamt var det är för skillnad att stå i en kö och frysa i utanför GK i Ullared och på Mässan i Stoke On Trent. Allts samma kö och samma kyla – ja vad fan säger man om detta – kan hon inte förstå att en fiskemässa är större än Ullared så borde hon stanna hemma på hotellet.

Mässan är en liten mässa helt inriktad på flugfisk men framförallt flugbindning och besöktes av ca 4500 besökare under helgen, vilket måste anses vara ganska bra. På mässan var det ett fantastiskt utbud av flugbindningsmaterial vilket innebar att även här gick det åt en hel del sköna pund. Det som retar mig mest var att den fantastiska boken ”The Complete Illustrated Derectory of Salmon Flies” som jag inte kunde motstå att inköpa för 35 pund på Mac Hardy såldes på mässan för 25 pund.

Jag blev nog mest häpen över alla de fantastiska flugbindare som var på plats – över 50 stycken. Just i år fanns det många namnkunniga bindare på plats: Oliver Edwards, Marwin Nolte, Paul van Den Driesche och Stack Scoville för att nämna några. Sverige representerades av Roger Salomonsson, Nicklas Dahlin och min gode vän Johan Klingberg. Det här med flugbindarna var just resans huvudmål – att få se och lära alla nya knep var dagens höjdpunkt. Attan vad mycket man har att lära i denna ädla konst – flugbindning. Nu var det inte enbart jag som rest till Soke On Trent för att lära mig mer om flugbindning utan besökarnas stora intresse och kunnande om flugbindning förvånade mig. Framför flugbindargatan var det ständigt fullt med nyfikna åhörare, vissa av dem som jag var där under hela helgen!


Söndag middag var det så dags att köra ner till London – målet var att på kvällen ta en öl med en god vän på någon pubb i centrala London. När jag ställde in GPS:en på Hotellet visade den att vi skulle köra ca 25 mil och att det skulle ta ca 3 timmar i själva verket tog resan ca 7 timmar. När vi var ca 9 mil från London gick trafiken på den 3 filiga motorvägen i ca 30 km/ timme och denna hastighet håll vi resterande resväg till Hotellet. Med andra ord blev det ingen öl på någon pubb med en god vän i London denna kväll.

Måndagen användes uteslutande till turistande i London men det är en helt annan historia.


Resan kan sammanfattas med en lyckad trevlig resa i flugfiskets tecken.

  • Kommentarer(0)

Fill in only if you are not real





Följande XHTML-taggar är tillåtna: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS-mallar och Javascript är inte tillåtna.